Folkhälsomyndighetens rekommendationer: barn under 2 år bör inte ha någon skärmtid alls, 2–5-åringar max en timme per dygn, 6–12-åringar max en till två timmar, och tonåringar 13–18 år max två till tre timmar. Det är rekommendationen som gäller i Sverige sedan hösten 2024, framtagen på uppdrag av regeringen och byggd på en rapport om hur digitala medier påverkar barns hälsa.
Men siffrorna är bara halva bilden. Vad barnet använder skärmen till, och vad som händer resten av dagen, väger minst lika tungt som antalet minuter framför skärmen.
Skärmtid barn 2 till 5 år: en del av Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Folkhälsomyndighetens rekommendationer, publicerade i september 2024, ger en tydlig åldersindelning för hur mycket skärm barn bör använda:
- Under 2 år: ingen skärmtid alls, i möjligaste mån. Inga skärmar alls är målet, även om det sällan går att hålla helt strikt
- Barn 2 till 5 år: max 1 timme per dygn
- 6–12 år: max 1–2 timmar per dygn
- 13–18 år: max 2–3 timmar per dygn
Till det kommer några principer som gäller oavsett ålder: skärmar bör inte användas precis innan läggdags, och mobiler och surfplattor ska lämnas utanför sovrummet under natten. Digitala medier får inte tränga undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider eller skolarbete: hög skärmanvändning hos små barns hjärnor kan annars tränga undan just det de behöver mest. Åldersgränser för att använda digitala plattformar som sociala medier och spel bör följas, även om barnet tjatar om att “alla andra” redan har konto.
Vad säger forskningen om skärmtid, internet och sociala medier?
Rapporten bygger på en kunskapssammanställning som Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten tog fram tillsammans, där forskningen visade att hög skärmanvändning bland barn kan hänga ihop med sämre sömn, depressiva symtom, övervikt och missnöje med den egna kroppen. Andelen barn som är online minst tre timmar dagligen ökar kraftigt med åldern: från cirka 43 procent bland 9–12-åringar till över 80 procent bland 17–18-åringar, enligt Statens medieråds kartläggning av internet och sociala medier bland unga.
Alla forskare är dock inte lika strikta när det gäller de allra minsta. Ulrika Sjöberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, har genom forskningsprojektet Digikids följt små barns digitala vardag i hemmiljö och menar att ett totalförbud är svårt att få att fungera i praktiken. Hon efterlyser mer forskning på vad digitala medier faktiskt kan ge små barn, som språkutveckling och kontakt med släktingar på distans, inte bara på riskerna.
Hur påverkas barnet fysiskt och psykiskt när det använder skärmen varje dag?
Forskare vid Karolinska Institutet pekar på att det sällan är minuterna i sig som avgör hur barnet påverkas, utan vad barnet gör på skärmen och vad hen gör i övrigt. I en studie hade barn som spelade datorspel väldigt lite fler depressiva symtom än de som spelade en timme om dagen tillsammans med andra, eftersom spelandet fungerade som en social och mentalt aktiverande aktivitet snarare än stillasittande, passivt tidsfördriv. Bland barn som redan har mycket skärmtid ser man oftare kopplingar till mindre fysisk aktivitet och rörelse under dagen, vilket i sin tur hänger ihop med sämre sömn.
Räknas allt lika mycket som skärmtid?
Nej. Det finns skillnad mellan aktivt och passivt användande av digitala medier. Ett videosamtal med farmor, ett samarbetsspel med en kompis eller en pedagogisk app där barnet löser problem är inte samma sak som ett långt, ostrukturerat scrollande i ett flöde. Bris råd till föräldrar är att prata igenom vad skärmtid faktiskt betyder i just er familj: räknas en film på paddan på samma sätt som sociala medier? De flesta familjer landar i att kontaktskapande aktiviteter väger lättare än ren underhållningskonsumtion.
Viktigt för föräldrar: så minskar ni barnets skärmvanor i vardagen
Det är lättare för föräldrar att minska barnets tid framför skärmen med ett alternativ i handen än med ett förbud i luften.
- Bygg in skärmfri tid i morgonrutinen. En lugn morgon utan skärm sätter tonen för resten av dagen och undviker den vanliga kampen om att stänga av innan skolan.
- Ha något att ta fram direkt. Enkla pysselidéer med saker ni redan har hemma fungerar bra som snabbt alternativ när skärmen ska bort.
- Prioritera utomhustid. Lek i skogen ger barnet rörelse, balansträning och fri lek på ett sätt en skärm aldrig kan matcha, och kräver inget extra planerande.
- Var själv förebild. Föräldrars egna skärmvanor påverkar barnets, enligt Folkhälsomyndigheten. Lägg gärna bort mobilen vid middagsbordet, inte bara barnets. Föräldrar som själva använder skärm mycket får det svårare att sätta gränser trovärdigt.
Så pratar ni om barns skärmtid utan att det blir bråk
Bris har tagit fram fem konkreta råd inför samtal om skärmtid hemma:
- Var nyfiken. Fråga vad barnet faktiskt gör på skärmen i stället för att bara reagera på tiden.
- Definiera skärmtid tillsammans. Räknas ett videosamtal med mormor? En film hela familjen ser ihop?
- Utgå från måendet. Hur blir barnet påverkat, snarare än exakt hur många minuter det handlar om.
- Fyll tomrummet. Frigörs tid när skärmen minskar behövs något konkret i stället, inte bara ett tomrum.
- Håll samtalet levande. En engångskonversation räcker sällan, ta upp det igen med jämna mellanrum.
Blir det protester och gråt när skärmen ska stängas av, eller barnet bråkar om att få fortsätta fem minuter till, är det en helt vanlig reaktion snarare än ett tecken på att något är fel i grunden. Utbrott när en aktivitet avbryts hänger ofta ihop med att barnet inte hunnit landa, och att förvarna några minuter i förväg gör ofta stor skillnad.
